Andningslarm.se

- alla märken på samma ställe -

   

 

Plötslig spädbarnsdöd

När ett spädbarn dör plötsligt utan att man finner någon orsak, kallas detta plötslig spädbarnsdöd. Diagnosen plötslig spädbarnsdöd ställer man alltså när man saknar en förklaring till varför ett till synes helt friskt barn dör.

Plötslig spädbarnsdöd, SIDS (Sudden Infant Death Syndrome), utgör den största enskilda dödsorsaken hos tidigare friska barn i Sverige. SIDS inträffar vanligen under det första levnadsåret men antalet fall är ändå fler än antalet dödsfall i trafikolycksfall eller cancersjukdom upp till 15 års ålder. Emellertid ska det understrykas att risken för SIDS är mycket låg.

Genom att kartlägga riskfaktorer och informera allmänheten om dessa har man sista åren kunnat minska antalet fall på ett sätt som saknar motsvarighet inom många andra discipliner. Efter information till småbarnsföräldrar om att spädbarn skall sova på rygg, att modern skall undvika rökning under graviditet och amning, samt att barnet inte bör ligga för varmt har antalet fall av SIDS halverats i många länder. Även i Sverige minskar SIDS efter att ryggläget på nytt introducerades.

Förekomsten av plötslig spädbarnsdöd i Sverige har framtill år 1993 legat på ca 1/1000, vilket innebär att 100-120 fall barn drabbats per år. Tack vare att upplysning om riskfaktorer introducerades har antalet fall sjunkit till 1/2500 (ca 40 barn per år) 1996. Under 1999 hade antalet fall av plötslig spädbarnsdöd minskat till 0,29 barn per 1000 födda. Det föddes 88 172 barn. Det innebär 26 barn. År 2000 föddes 90 779 barn. Antalet fall av plötslig spädbarnsdöd var 21, dvs 0,23 barn per 1000 födda. De flesta fallen inträffar när barnet är mellan 4 och 16 veckor gammalt. Före 1 månad och efter 6 månader är det väldigt liten risk, men plötslig spädbarnsdöd förekommer upp till ett års ålder. Enstaka fall har till och med förekommit vid 1 1/2 års ålder. Pojkar drabbas något oftare än flickor. De flesta dödsfallen inträffar under vinterhalvåret.

Betydligt fler är de barn som drabbas av så kallade apnéattacker. En apnéattack är ett ovanligt långt andningsuppehåll med pulsfall, och betraktas som ett förstadium till plötslig spädbarnsdöd.

Barn till rökande mödrar löper en högre risk att avlida i SIDS. Nikotinet fungerar som en transmittorsubstans i nervsystemet och har uttalade effekter på både hjärtrytm, blodtryck och andning. Om fostret och det nyfödda barnet exponeras för nikotin kan det leda till att hjärt- och andningsfunktionen fungerar onormalt t ex under en period av syrebrist.

Risken för att ett mycket för tidigt fött barn drabbas av plötslig spädbarnsdöd är flerfaldigt högre än bland barn födda efter fullgången graviditet. Riktigt varför det är så är oklart.

SIDS anses inträffa under sömn, vilket gör att man ser en anhopning av fall under efternatten och de tidiga eftermiddagstimmarna. De flesta barn som drabbas av SIDS har inte uppvisat några symptom. Barn med ökad risk är för tidigt födda, samt barn med så kallade livlöshetsattacker dvs spädbarn som hittats till synes livlösa under sömn men kunnat upplivas. Vid rutinobduktion ser man inga sjukliga förändringar. Med speciella tekniker kan man i många fall påvisa förändringar i de områden av hjärnstammen som styr andning och cirkulation. Det tyder på att orsaken kan sammanhänga med störningar i den tidiga utvecklingen av nervsystemet.

Mer information om plötslig spädbarnsdöd hittar ni bland annat på följande plaster:

www.sos.se Socialstyrelsen hemsida där Ni kan läsa om vad Ni som föräldrar kan göra för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd

www.ffsd.se Här finns senaste forskning och läsning om plötslig spädbarnsdöd.